CSO- möte på UD-NIS

Kort sammanfattning av CSO- möte på UD-NIS 20/5 2019

Utrikesminister Margot Wallström inledde med en redogörelse för läget ang. nedrustning och
kärnvapenhot.

Kärnvapenhotet är på högsta nivå sedan kalla kriget. Retoriken, spänningen och
upprustningen av arsenaler är hög. Det visas en ovilja att följa ingångna avtal.
De humanitära aspekterna av kärnvapen är mycket viktiga och behöver lyftas fram ännu
mer.

Regeringen vill försöka, genom en kraftsamling, öppna upp låsningarna inför nedrustnings
förhandlingarna i Geneve 2020. Den 11 juni i år har man bjudit in till ett ” högnivåmöte”.
Utrikesministrar från 15 länder är inviterade till Stockholm. Några har redan tackat ja, tex.
Tyskland, Nederländerna, Nya Zeeland, Japan, Norge, Indonesien, och Argentina. En del av
de inbjudna länderna har skrivit på FN-konventionen.

Den stora frågan är hur gör vi framsteg inom NPT?
Högnivåmötet ska innehålla ” substans” och klargöra och belysa olika sakinnehåll i frågor
som
– Militära doktriner som de olika länderna förhåller sig till
– Transparens problematik
– Klargöra Information- och kommunikationskanaler
– Riskreducerande åtgärder
– Förtroendeskapande åtgärder

Avsikten är att skapa sk. ”stepping zones” där steg kan tas framåt.
En del kortsiktiga åtgärder kan behövas för att återupprätta samtalen om nedrustning.

Margot Wallström framhöll vikten av civilsamhällets viktiga roll och arbete med att skapa
opinion och debatt i frågorna om nedrustning och kärnvapenförbud och vill ha en fortsatt
dialog.

Därför var detta ett av flera möten med NGO under året.
Vid detta möte låg tyngdpunkten på förslag från de närvarande civila organisationer om hur
det kommande högnivåmötet ska kunna bli framgångsrikt.

Under resten av mötet kunde frågor ställas och förslag ges.
På en synpunkt om att det var olyckligt att blanda ihop icke spridning och nedrustning under
samma konferens svarade Margot Wallström , att USA’s destruktiva syn på alla avtal gör att
vi måste pröva något annat tex. försöka få med Kina.

-”Vi litar inte längre på att USA kommer att hålla sig till avtalen. Därför satsar vi nu på NPT
som är ett multilateralt avtal. USA har tagit vissa initiativ men ställer villkor som inte är ok”.
Även NATO’s sk. Nuclear sharing är problematiskt.

På annan fråga om hur artikel 6 i NPT( nedrustningsparagrafen) skulle behandlas och vilken
plats skulle den få, svarade Utrikesministern med hur viktigt det var med starka incitament
för att inte utveckla kärnvapen och att Sverige har en skyldighet att ta initiativ när hotet ökar
även för kärnvapenfria länder.

-”Det är ju en dålig investering att satsa på ett vapen som man säger att man inte kommer
att använda”
Det kom också förslag om att genomföra opinionsundersökningar i olika länder om vad
befolkningen tycker om kärnvapen.
Även att bygga förtroende genom att skapa en dialogplattform med professionella forskare
och experter. Där skulle man kunna bygga upp kompetens och specialistsamverkan. Man lär
känna varandra och kan prata mer detaljerat.
Det finns också fyra filmer producerade av SLMK och IKFF som under kampanjen ” Det kan
verka omöjligt till det är gjort” tar upp hur viktigt det är att fortsätta arbete med att förbjuda
tex. kärnvapen. Tillslut lyckas det! Kan dessa visas på mötet?

Vad händer ifall NPT misslyckas?
Ett misslyckande öppnar för att fler länder utvecklar kärnvapen tex. Saudi och Förenade
Arabemiraten eller att något sorts ” Trump-avtal” skulle växa fram svarar utrikesministern.
Viktigast är att arbeta med första försvarslinjen, debatt och diplomati.
Remissvaren

19 svar från remissinstanser som har blivit tillfrågade att lämna yttranden har inkommit
39 andra remissvar har inkommit från övriga organisationer.
Alla remissvar finns att läsa på UD’s hemsida.
https://www.regeringen.se/remisser/2019/02/remiss-utredning-av-konsekvenserna-av-ett-sve
nskt-tilltrade-till-konventionen-om-forbud-mot-karnvapen

Vid datorn
Sara Moser
Ordförande i Nätverket för kärnvapennedrustning
KFF Stockholm