Hur nära Nato kan vi gå?

IMG_0959
Det är inte lika många säkerhetspolitiska seminarier under politikerveckan som tidigare, i och med att säkerhetspolitiska torget har lagts ner från och med i år. Men Svenska Freds- och skiljedomsföreningen, Amnesty, Bilda, med flera arrangerade ett intressant seminarium om Sveriges relation till Nato som modererades av Stina Oscarsson, dramatiker och kulturdebattör. I panelen ingick Maj Britt Theorin (s), Göran Pettersson (m), Pal Wrange (professor i folkrätt) och Stefan Mikaelsson (ordförande i sametinget).

Det blev en spännande debatt med olika infallsvinklar. Stina började med att fråga om Sveriges värdlandsavtal med Nato är en teknisk fråga, vilket förespråkarna hävdar. Göran ansåg sig företräda regeringen i denna fråga. Värdlandsstödet ingår som en komponent i regeringens försvarsproposition, som har ett brett stöd i riksdagen. Maj Britt däremot hävdade bestämt att värdlandsstödet är en politisk fråga. Pal menade att det är tekniskt avtal med politiska implikationer.

Stina undrade om värdlandsavtalet ökar vår säkerhet. Göran, som förutom att vara riksdagsledamot även är officer, svarade i linje med gällande säkerhetspolitik att Sverige bygger sin säkerhet i samverkan med andra länder och värdlandsavtalet måste ses som en del i denna politik.

Hur kan Ryssland tänkas reagera på att Finland och Sverige intensifierar sitt samarbete med Nato genom värdlandsavtal? Maj Britt menade att Ryssland inte skulle uppskatta om Sverige och Finland gick med i Nato – det skulle innebära att Nato fick ytterligare två länder som gränsar till Ryssland. Genom svensk neutralitet har Sverige kunnat hålla sig utanför krig i 200 år. Ett medlemskap skulle innebära stor risk för att vi dras in i krig om konflikten mellan Nato och Ryssland förvärras.

Hur påverkas samernas rättigheter när Sverige upplåter stora områden i Norrbotten för omfattande militära övningar med Natoländer? Stefan var mycket kritisk till dessa aktiviteter då de strider mot urfolkens rättigheter. Sverige och Finland har inte skrivit under ILO:s konvention 169 om urbefolkningarnas rättigheter. Urfolken från öst till väst har mer gemensamt med varandra än med dem som bor i storstäderna i respektive land.

Ingela Mårtensson
Kvinnor för fred


*

code