Kärnvapen ett större hot än någonsin

Insändare publicerad i folkbladet.nu
7 juli 2019

Idag lever vi inför två olika terrorhot. Terrorister dödar urskillningslöst. De attackerar människor som intet ont har gjort och som inte söker strid med någon. Människor som bara lever sina vardagliga liv, som i Stockholm och Manchester 2017, Berlin 2016, Paris 2015 och Madrid 2004.

Sedan attacken på tvillingtornen i New York 2001 frågar vi oss hur någon kan försvara att avsiktligt döda civila – barn, ungdomar, vuxna och gamla, friska och sjuka, människor med olika ursprung, religioner och politiska åsikter.

Det andra hotet kommer från kärnvapen. De syftar till massmord på civila och är lika svåra att försvara. Tidigare talade vi om terrorbalans för att intala oss att de två supermakterna hade läget under kontroll. Idag, med nio kärnvapenländer och nästan 15 000 kärn­vapen, finns ingen balans. Kärnvapen är placerade runt jordklotet på ubåtar, bombflygplan och landbaserade robotar. En stor del av dem kan avfyras med endast ett par minuters betänketid. Riskerna är större än någonsin.

Oberäkneliga ledare i kärnvapenstater kan välja att statuera exempel. Andra händelser utom statsmakters kontroll kan också utlösa en kärn­vapenattack. Terrorister kan få tag på kärnvapen. Kärnvapen kan avfyras av misstag, genom falska alarm, fallerande datasystem eller robotar. Lika­så kan någon långt ned i de militära hierarkierna ta saken i egna händer.

Samtidigt läser vi i Sipris senaste rapport att kärnvapenstaterna drar igång stora program för att förnya sina kärn­vapensystem.

Det finns ingen tid att förlora. Sveriges regering måste snarast underteckna den FN-konvention som förbjuder kärn­vapen. Den röstades fram av Sverige och 121 andra länder år 2017, men Sverige har ännu inte undertecknat den. Det är bråttom nu att börja arbetet med att genomföra konventionen tillsammans med de 70 länder som redan signerat den.

Vad väntar regeringen på?

Ingegerd Municio,
Kvinnor för fred, Stockholm

Aktiv i Fredsrörelsen i Stockholm

Fredrika Gårdfeldt,
präst i Katarina församling, ­Svenska kyrkan