Möte på UD med civilsamhället

UD:s avdelning för nedrustning och icke-spridning, möte med aktörer från civilsamhället 2018-10-02. Rapport skriven av Ingegerd Municio.

 


Ann-Sofie Nilsson presenterar sig. Hon har just tillträtt som ambassadör för  nedrustning och icke-spridning. Hon har senast varit generalkonsul i Jerusalem och tidigare på Balkan.

Fyra punkter togs upp på mötet: –

  1. Vapenområdet, dvs. SALW och ATT (Arms Trade Treaty).
  2. Kemvapenanvändning
  3. FN:s konvention för förbud mot kärnvapen
  4. NPT
  5. Första utskottet (UN First Comittee)

SALW (Small and Light Weapons som antogs av alla FN-stater år 2001). En översyn av detta FN:s handlingsprogram görs vart sjätte år. Det möte, RevCon3, som hölls 18-29 juni om det s k aktionsprogrammet (UNPOA) som går ut på att förhindra, bekämpa och utplåna illegal handel av små och lätta vapen, leddes av Frankrike. Vid årets möte lyckades man inte nå konsensus om ett slutdokument. Oenigheten handlade främst om ammunition också skulle ingå i programmet. Något förenklat kan sägas att USA och Israel var emot, medan många latinamerikanska och afrikanska länder var för. Resultatet blir ofta att sådana här slutdokument blir urvattnade. Sverige drev på för att få in skrivningar om gender och likaså om hållbar utveckling.

Dokumentet antas sedan efter omröstning i FN:s generalförsamling.

ATT (Arms Trade Treaty 2014). (Alla länder inom EU har skrivit under, däremot inte Ryssland, China och USA. Kanada är tydligen på väg att skriva under.) De 97 fördragsslutande länderna höll en konferens den 20 augusti i år i Tokyo (CSP, Conference of States Parties to the ATT) för att följa upp fördraget. Sådana möten sker varje år för att klubba igenom sådant som förhandlats fram under året. I år handlade det om öppenhet och rapportering av handel, samt effektiv implementering av fördraget. Vidare diskuterades bedömningar som stater bör göra för att sälja vapen. Artikel 6 som förbjuder försäljning/överföring av vapen som går emot internationella åtaganden eller då stater vet att vapen skulle kunna användas för folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsbrott. Likaså artikel 7 som kräver att stater gör en noggrann riskbedömning vid vapenleveranser som numera också handlar om s k gender-based violence och våld mot kvinnor och barn. Det handlar också om organisatoriska frågor, som t ex att också andra länder har något sådant organ som ISP i Sverige för en ansvarsfull vapenexport och för att minska risken för att exporterade vapen hamnar i fel länder. Lettland tar nu över samordningen av fördraget.

LAWS (Lethal Automated Weapon systems). En expertgrupp (Group of Governmental Experts) har tillsatts för att studera och rapportera om dessa autonoma vapensystem och de fortsätter sitt arbete under 2019. Förutsättningen är att krigets lagar ska gälla och att mänsklig kontroll och ansvarsutkrävande ska bibehållas. När stater tar fram nya vapen ska dessa prövas i enlighet med 10 guiding possible principles som har tagit fram i FN.

IHL (International Humanitarian Law) gäller för alla vapen även dessa. Dataforskare har engagerat sig i frågan om autonoma vapen, som t ex 2015 då fler än 1000 expert på artificiell intelligens skrev under ett upprop för att varna för en upprustning av militär artificiell intelligens och för ett förbud mot autonoma vapen, ett upprop som presenterades vid IJCAI-15 (International Joint Conference on Artificial Inelligence) i Buenos Aires. Här kan vi dra en parallell till en tid då kärnforskare engagerade sig mot atomvapen.

Kemiska vapen. Här handlar det specifikt om Syrien där kemvapen använts som massförstörelsevapen, men kemvapen har också använts i Irak som terrorvapen och i Malaysia och Storbritannien för lönnmord.

FN:s kommission MR-frågor pekar ut den syriska regimen när det gäller fyra fall av attacker med kemvapen och DAESH i två fall. FN:s översynskommission har möte nu under hösten för att rapportera vad som hänt under de senaste fem åren. Frankrike har tagit initiativ till ett möte på ministernivå för att beivra straffrihet för användning av kemiska vapen. Sverige som medlem i säkerhetsrådet har en viktig roll i frågan. Det har skett en ytterligare polarisering i frågan som spiller över på kärnvapendiskussionerna.

FN:s konvention för förbud mot kärnvapen. Det finns inte mycket att säga här. Lars-Erik Lundins utredning presenteras den 31 oktober. Schweiz har gjort en utredning och kommit fram till att inte underteckna och ratificera konventionen. (Gabriella Irsten påpekar att första kammaren kom fram till ett ja, medan andra kammaren sade nej. Hon påpekar också att Finlands utrikesutskott kommit fram till att konventionen inte står i konstrakt mot NPT.) Lundins utredning kommer inte att gå ut på remiss.

NPT (Non-Proliferation Treaty). Ett möte för att förbereda 2020 års konferens om en utvärdering av NPT hölls i Genève 23 april till 4 maj i år (2020 Nuclear Non-Proliferation Treaty Review Conference). Där slogs fast att NPT fortfarande är grundbulten i icke-spridning och nedrustning av kärnvapen. Från svensk sida är det viktigt att understryka NPT:s vikt och relevans och att existerande åtaganden genomförs. Det är viktigt att fortsätta att kräva att parterna lever upp till artikel 6 som kräver nedrustning av kärnvapen. Gorbatjovs och Reagans gemensamma uttalandeom att kärnvapenkrig inte kan vinnas gäller än. Den nuvarande tendensen att tala om användbarheten av kärnvapen är en farlig trend. Det finns för närvarande inga konkreta framsteg inom artikel 6, dvs inga åtaganden att minska kärnvapenarsenalen. Det som eventuellt går att få beslut om är riskreducering, ökad transparens om innehav och någon form av framgång på verifikationsområdet. Fortfarande är det övergripande målet en värld utan kärnvapen. Frågan är vad som i nuläget är möjligt.

FN:s första utskott.  FN:s nedrustningsarbete sker inom UNODA (United Nations Office for Disarmament Affairs), där första utskottet (First Committee) är ett av de fora som jobbar med nedrustningsfrågor. Det 73:e mötet i första utskottet pågår nu från 3 oktober till 13 november. Det blir en övergripande reflektion över världsläget och ger tillfälle att agera i olika frågor. Sverige bidrar med flera anföranden bl a om genusperspektivet. Programmet framgår av följande länk: –

http://www.un.org/en/ga/sixth/73/provisional_programme_of_work.pdf

De formella mötena sänds live på UN Web TV.

Comments are closed.