Remissvar från Kvinnor för freds lokalgrupper

Kvinnor för fred Skåne:

Sverige måste stå upp för och sträva efter en kärnvapenfri värld! Kärnvapen har vållat åtskilliga katastrofer i världen; de mest kända Nagasaki och Hiroshima men provsprängningar i områden där ursprungsbefolkningar dominerar har fått ödesdigra konsekvenser för dem. Minns aboriginerna och Maralingafolket i Australien, uigurer och nomader i Kina-Ryssland-Mongoliet, och glöm inte Nevadaöken i USA, öar i Stilla Havet, Semipalatinsk i nuvarande Kazakstan och Novaja Zemlja i ryska Arktis. Med flera.

Vad kärnvapen kan åstadkomma för lidande för människor samt skada på fauna och natur torde väl ingen tvivla på. Så varför finns dessa destruktiva förintelsevapen? En enda sprängning kan ödelägga ett land på ett ögonblick, så varför inte arbeta för ett globalt förbud?

Lundinrapporten ger inga som helst besked på konsekvenserna av användningen av kärnvapen utan analyserar i stort sett bara hur relationer mellan olika länder kan påverkas OM konventionen undertecknas.

Det finns i dag närmare 15 000 kärnvapen placerade främst i nio kärnvapenstater; Ryssland, USA, Kina, Indien, Pakistan, Nordkorea, Israel, USA, Storbritannien och Frankrike. Därtill finns amerikanske Natokärnvapen utplacerade i Italien, Belgien, Tyskland, Nederländerna och Turkiet.

När ickespridningsavtalet NPT trädde i kraft för snart 50 år sedan fanns det fem kärnvapenstater.  Avtalet har uppenbart inte fungerat som det var tänkt och inget talar för att det kan göra det framledes.

I handlingsplan Agenda 2030 (som antogs vid FNs toppmöte 2015) har Sverige tagit på sig att vara ledande, bland annat i de globala mål som beskriver ”Fredliga och inkluderande samhällen”. Konfliktförebyggande betonas ska ha kommit att ta allt större plats i Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik. Det står t ex att läsa att: ”Insatser för fred och säkerhet är en viktig del av utvecklingssamarbetet.”

Så vad vore ett undertecknande av konventionen annat än just konfliktförebyggande? Sverige har ett ansvar att axla; att ta ställning och tillsammans med de stater som redan har undertecknat FN-konventionen bekänna färg och gå i täten för en global nedrustning.  Det gäller vår överlevnad; ett enda misstag kan förstöra jorden för generationer framöver. Vi har ett ansvar för de kommande och det är att förebygga och göra allt för att förhindra en katastrof.

Att ställa sig utanför en konvention om kärnvapen vore ett oacceptabelt avsteg från svensk politisk tradition. En majoritet av svenska folket vill ha ett förbud. Därför kräver vi i Skånegruppen för Kvinnor för fred att Sverige å det snaraste undertecknar FNs konvention om förbud mot kärnvapen.

Kvinnor för fred Skåne genom Jeanette Jonsson Berglund


Kvinnor för Fred Stockholm

Utredarens slutsats är att Sverige varken bör tillträda eller underteckna FN-konventionen. Vi menar att Sveriges regering bör signera konventionen. En signering blir en viktig markering
av den svenska regeringen. Den visar i FN och internationellt att regeringens ambition är att fortsätta att arbeta för nedrustning av kärnvapen med målet att slutgiltigt avveckla alla kärnvapen i världen. En signering ger Sverige en plats vid fortsatta möten för att utveckla konventionen. Sverige kan få en starkare röst ’i rummet’ som signatory i stället för observatör som Utredningen föreslår som eventuellt alternativ (s. 168).

Därmed kan man mer konstruktivt bidra till att göra framsteg i processen mot en fullständig  nedrustning och mot att uppnå en kärnvapenfri värld. En signering återknyter till det engagemang
för nedrustning av kärnvapen som Sverige haft sedan Östen Undéns tal i FN år 1961. Sedan dess
har kärnvapennedrustning varit högt prioriterad i svensk utrikespolitik från Alva Myrdal som fick Nobels fredspris år 1982 till Anna Lindh och den kommission om massförstörelsevapen som
hon tillsatte år 2003. Detta engagemang har haft ett omfattande folkligt stöd, något som också gäller idag. Stödet grundas på en medvetenhet om de förödande humanitära och ekologiska
konsekvenser som följer av ett kärnvapenkrig.
[…]

Beslutet att ansluta Sverige till TPNW är ett politiskt beslut. Det måste bygga på ett politiskt ställningstagande i Sverige, men det handlar om en existentiell fråga, en världsomspännande
fråga, en fråga om den värld som vi vill leva i idag och i framtiden. Vilken värld vill vi lämna över till våra och hela världens barn och barnbarn?

Därför, menar vi, bör Sveriges regering utan vidare dröjsmål signera FN-konventionen som förbjuder kärnvapen och anslå medel för att fortsätta utveckla konventionen. Målet bör vara att etablera en konkret tidsplan för att uppnå en total avveckling av alla kärnvapen.

Kvinnor för fred Stockholm genom Sara Moser och Ingegerd Municio

Detta är ett utdrag. Ladda ner hela KFF Stockholms remissvar här


Kvinnor för Fred Hälsingland

Kärnvapen eller inte kärnvapen – är det frågan? Lars-Erik Lundin, född i januari 1948, har under ett drygt halvår haft uppdraget av utrikesdepartementet att utreda och redogöra för konsekvenserna
av ett svenskt undertecknande av FN:s konvention om förbud mot kärnvapen. Utredningen  presenterades i januari 2019.

Noteras bör, att utredningens val av remissinstanser visar en kraftig förskjutning av inriktningen mot det svenska militärindustriella komplexet, försvarsmaktens olika aktörer och representanter för transatlantiskt nära försvarssamarbete. Som exempel kan nämnas Svenska Atlantkommitén; Citat från en länk från denna förenings sajt: ”Sverige och Finland i Nato – Det är i fredens intresse”. Vidare, i samma artikel (SvD 2018-06-19): ”… Det innebär i sin tur att alliansfriheten förvandlas till en kontraproduktiv allianslöshet”.

Ytterligare en anmärkningsvärd remissinstans är SOFF (Säkerhets- och försvarsföretagen). SOFF lägger stor vikt vid den internationella försvarsmarknaden och att tillträde till den europeiska och amerikanska försvarsmarknaden prioriteras. ”Det är angeläget att ständigt försöka minimera
handelshindrande åtgärder i relationen med USA.” Ett antal fredsföreningar, Svenska
Kyrkan och Svenska FN-förbundet valdes också som remissinstanser. Men varför Vattenfall AB?
Lundin analyserar, enligt uppdraget, i stort sett bara konsekvenserna för relationerna mellan stater om konventionen undertecknas. Men vad händer om vi inte undertecknar? Han undviker ställningstagandet mot kärnvapen som en fasansfull företeelse i sig. Hur kan det största massförstörelsevapnet i mänsklighetens historia accepteras för att en stormakts egenintresse tillåts
dominera och ”goda handelsförbindelser” och handelsutbyten prioriteras?

Kvinnor för Fred Hälsingland genom My Leffler